Livgardets Dragonmusikkår
Den beridna musikkåren är unik i sitt slag och för alla oss vaktparadsentusiaster är blåsmusiken som utförs av den beridna musikkåren en magnifik upplevelse. De ståtliga pukhästarna i täten följs av fanfartrumpetarna och de tolv musikerna. Alla har gammal stämbesättning, instrument och hästutrustning som gör det möjligt att spela under ritten till Slottet.
Lyssna på ett smakprov:
Försvarsmusiken
Försvarsmusiken är den enhet i Försvarsmakten som ansvarar för att bevara och utveckla svensk militärmusiktradition. Försvarsmusiken ansvarar därmed för musiken vid stats-, försvarsmakts- och förbandsceremonier.
Försvarsmusikens musikkårer ansvarar för musiken vid olika ceremonier i Sverige. Det kan handla om allt ifrån statsbesök och riksmötets öppnande till vaktparaden till det kungliga slottet i Stockholm. Med i vaktparaden finns alltid en musikkår, antingen en av försvarsmusikens musikkårer eller en av hemvärnets 26 musikkårer. Försvarsmusiken är också en viktig länk till det svenska musiklivet tack vare de konserter musikkårerna genomför runt om i landet.
Försvarsmusiken är en enhet som ingår i Livgardet och som består av tre musikkårer:
- Arméns musikkår (AMK), är en paradmusikkår stationerad i Stockholm. AMK är den musikkår i Försvarsmakten som har flest antal anställda.
- Marinens musikkår (MMK), är en paradmusikkår stationerad i Karlskrona med arv från 1680.
- Livgardets dragonmusikkår (LDK), är en beriden paradmusikkår stationerad i Stockholm.
Arméns musikkår och Marinens musikkår har även möjlighet att uppträda som symfoniska blåsorkestrar i konsertsammanhang, och Livgardets dragonmusikkår har möjlighet att uppträda som brassband.
Livgardets Dragonmusikkår
Livgardets Dragonmusikkår bildades 1990 under namnet Arméns Dragontrumpetare. Anledningen var att sex värnpliktiga trumpetare deltog som förstärkning i den beridna musikkåren. Försöket slog väl ut. Fram till 2001 leddes den musikaliska utvecklingen till häst av Stig Rydqvist som senare efterträddes av stabstrumpetare Olle Hermansen.
Till häst använder dragonmusikkåren kavalleriets traditionella stämbesättning med mässingsinstrument och pukor. Denna utvecklades under mitten av 1800-talet då de industriella och tekniska landvinningarna gjorde det möjligt att bygga ljudstarka blåsinstrument med ventiler. På så sätt kunde man spela alla toner och därmed melodier, vilket inte var fallet med äldre tiders naturtrumpeter vilka bara kunde användas inom en och samma tonart.
Idag leds Livgardets Dragonmusikkår av Chefsdirigent och konstnärlig ledare Joakim Unander och Kårchef major Helen Falk.
Musikkårens sammansättning liknar idag den som var i bruk för 100 år sedan. Marschmusiken som spelas skildrar också denna epok även om modernare musik självklart också framförs. Ett sådant är det Aviciimedley som spelades för första gången i april 2019 i samband med vaktavlösningen vid Slottet.
Längst fram rider Regementstrumslagaren, som med sin stav anför musikkåren i parad. Därefter kommer pukhästen och sedan rider fanfartrumpetarna på vita hästar. Dessa fanprydda instrument har inga ventiler och spelar mestadels signalmotiv i marscherna. Det var de här instrumenten som traditionellt användes av beridna förband som signalinstrument. Man framförde helt enkelt olika signaler för att vidarebefordra kommandon i fält.
Längre bak i musikkåren rider ”harmonimusiken”, det vill säga melodi- och ackompanjerande instrument. På kornetterna spelas oftast melodin, på althorn och bastrumpeter spelas kompstämmor. På högerflanken finns tre stora bastubor som ger en klanglig botten i musiken och samtidigt har en viktig rytmisk funktion. På en mindre variant av bastuban – barytonhornet – den engelska benämningen euphonium är idag vanligare – spelas ofta vackra kontramelodier som vävs samman med melodin i marschmusiken. Alla instrumenten spelas med höger hand för att hästens tyglar ska kunna hållas i den vänstra. Pukhästen styrs med fottyglar som är kopplade till stigbyglarna. På så sätt får ryttaren båda händerna fria för pukstockarna.
Nyrekrytering till Försvarsmusiken
Ditt medlemskap är värdefullt för att vi ska kunna ha kvar hästarna vid beridna vaktparader och korteger.
Den beridna vaktparaden är en gammal svensk tradition som har blivit populär i modern tid.