Generalsekreterare Carol Paraniak med Impuls 28 år, Ovation 22 år och i bakgrunden skymtar Kalif, 26 år, foto: Susanne Kistner

Här får äldre hästar "ett långt sommarlov"

För många år sedan såg Susanne Kistner fina pensionärshem för hästar i England och Frankrike. Redan då bestämde hon sig för att hon ville skapa något liknande i Sverige.

2014 startade hon Svenska Hästhem, en ideell stiftelse med ändamålet att ”bidra till att hästhållningen/djurhållningen i Sverige förbättras vad gäller omsorg och omvårdnad av äldre djur”. Många hästvänner blir gärna fodervärd åt en äldre häst, ofta under förutsättning att den är helt frisk. Svenska Hästhem går steget längre och tar emot även hästar som kan vara svåra att placera – och utan att ta betalt. – Så länge de kan leva ett bra hagliv är de välkomna till mig. De får den bästa omvårdnaden, veterinärer finns till hands, de kan röra sig röra sig fritt i stora hagar och de motioneras regelbundet individuellt, även de som inte längre är ridbara, förklarar Susanne Kistner.

Bland annat har Svenska Hästhem tagit emot Impuls 28 år, Ovation 22 år och Kalif, 26 år. På bilden ses föreningens Generalsekreterare Carol Paraniak med dessa tre pensionerade hästar.

 – Hästarna har enormt olika personligheter. Impuls trivdes bra på Kavallerikasern och tyckte att det mesta var roligt. Ett par av de andra var kanske lite mer svårhanterliga. Men nu är de hur lugna, fridfulla, sociala och keliga som helst och går ute i flock. Det är en enorm lycka att se dem – och att kunna ge dem ett sista långt sommarlov, säger Susanne Kistner. Hon fick möjlighet att finansiera och förverkliga sin vision om Svenska Hästhem, tack vare tidigare lyckad affärsverksamhet. Och hon har en tydlig plan för hur verksamheten i stiftelsen ska växa och permanentas. Stiftelsens styrelse består av henne själv (ordförande), advokat Pia Nyblaeus, veterinär Christina Bonnier och hästexperten Bo Slättsjö, som under två decennier ansvarade för hästinköpen på Beridna Högvakten. – Den verksamhet Susanne bedriver är fantastisk, det finns få motsvarigheter. Och genom stiftelseformen har hon ordnat så att den ska kunna drivas vidare även när hon själv inte längre kan göra det, kommenterar Bo Slättsjö. Susanne Kistner tillägger: – Jag vill få människor att få upp ögonen för att djur inte behöver vara värdelösa bara för att de är gamla och kanske inte kan hoppa eller ens ridas längre